”Människan ansvarar fortfarande för innehållet”

Artificiell intelligens för med sig exceptionell potential till språkbranschen – men också massor av frågor. Tiina Lindh-Knuutila arbetar som Solutions Architect vid Lingsoft och har både det praktiska arbetets och den vetenskapliga forskningens syn på utnyttjandet av artificiell intelligens i språkteknologin.

Lindh-Knuutila är teknologie doktor, som i sin vardag förenar dagarbete vid Lingsoft med forskningsarbete. En del av arbetsveckan går åt i den akademiska världen, som en del av en arbetsgrupp vid Aalto-universitetet.

– Vi utarbetar kalkylmässiga modeller om ordbildning och vår arbetsgrupp granskar framförandet av betydelsen kalkylmässigt med hjälp av vektorer. Men vi går inte för djupt in på det, skrattar Lindh-Knuutila.

Hjälp med att hantera stora textmängder

Enligt Lindh-Knuutila är det bra att förstå att en stor del av arbetet inom språkbranschen är ”ansträngande utvinning”, där man behandlar omfattande textmassor som sedan översätts och komprimeras. Enligt henne har det funnits ett särskilt behov av artificiell intelligens för sådant arbete.

– Det finns en enorm mängd språkmaterial och det skapar ett kontinuerligt behov av att plocka ut det väsentliga och möjliggöra kommunikationen på ett ändamålsenligt och snabbt sätt. Taligenkänning, maskinöversättningar, komprimering och kontroll samt automatisk kvalitetssäkring är sådana stora saker som kräver artificiell intelligens.

“Human in the loop”

Enligt Lindh-Knuutila har språkteknologierna utvecklats betydligt sedan översättning från ord till ord. Resultaten av maskinöversättning med neurala nätverk började ligga närmare det naturliga språket jämfört med den statistiska maskinöversättningen. De senaste generativa språkmodellerna kan å sin sida skapa ett språk som verkar mycket naturligt. 

Med generativa språkmodeller kan man till exempel skapa matchrapporter för idrottsnyheter utgående från statistiken eller till exempel sammanfattningar av artiklar. Lindh-Knuutila tror ändå att kvalitetsaspekterna kommer att vara avgörande även i fortsättningen och att människan och det språk som människan producerar behövs även i framtiden.

– Jag kan inte se att en maskin skulle ersätta människan till exempel i litteraturen. Men å andra sidan beror allting på oss människor – hur långt är vi beredda att tillåta användning av artificiell intelligens?

Även om artificiell intelligens kan automatisera rutinmässiga uppgifter betonar Lindh-Knuutila att människan fortfarande är en nödvändig del av processen.

– På Lingsoft använder vi ’human in the loop’-modellen, där människan ansvarar för att allt är i sin ordning i texten och att det innehåll som den artificiella intelligensen producerar är högklassigt och innehållsmässigt förnuftigt på alla sätt.

Datasäkerhet är den främsta prioriteten

Datasäkerheten har en nyckelroll i samband med användningen av artificiell intelligens. Lingsoft använder endast servrar som konstaterats och bekräftats vara pålitliga och vid taligenkänning eller maskinöversättning används inte tredje parters tjänster. 

– Det torde vara självklart att datasäkerheten är ytterst viktig för oss och vi säkerställer att kundernas data inte läcker ut i utomståendes händer. Till exempel vid taligenkänning förblir alla data konfidentiella och talet eller identifieringsresultaten sparas inte i systemen, vilket är en viktig del av dataskyddet.

Med tanke på framtiden tror Lindh-Knuutila att den snabba utvecklingen fortsätter, men samtidigt hoppas hon att förståelsen för datas självbehärskning och självständig utveckling av språkteknologi stärks.

– Jag tror att vi i framtiden kan utnyttja våra egna data bättre än tidigare och undvika ett alltför stort beroende av stora teknologiföretag. Det lönar sig inte att lägga ut allt på entreprenad och de mindre aktörernas styrka är specialisering och modulära modeller. Även här är samarbetet mellan människan och maskinen viktigt.